Translate

måndag 20 februari 2012

Jobbar men inget händer

Jag har jobbat idag. Hela dagen med samma sak. Kändes som jag satt fast i en mardröm. Jag gjorde om samma moment gång efter gång efter gång men inga högar minskade och jag blev aldrig klar. Hela dagen samma sak. I morgon kommer jag börja om igen. I några timmar kommer jag göra samma sak om och om igen. Men sen ska jag bryta och göra annat. Behöver lägga in lite planeringstid, göra material till kommande lektioner och planera upp några veckor framöver. Det är sånt arbete jag tycker är roligt. I morgon ska jag själv till skolan igen. Sitta i skolbänken menar jag. Spännande men skrämmande. Jo, mina kurser har börjat och jag fortsätter mina år på universitetet. Engelskan struntar jag i men det finns ju mer att plugga! Nu är det snart midnatt och jag ska krypa i säng hos mannen som snarkar högt! Kvällen till ära har vi lagat garderoberna så vi kunde lägga in alla kläder igen, som legat på golvet i en gigantisk hög i vårt rum i en vecka. Jag hann till och med åka och handla nu på kvällen, och dammsuga, och laga mat, och blogga, och skura toaletten. Här hemma hinner jag med många olika sysslor på några timmar, men på jobbet var det samma, samma sak. Det påminde om när jag bodde i Märsta och skulle cykla hem från pendeltåget till den vedbodd jag huserade i. En kväll var det en otäck tjock dimma. Den var så vit och tjock att jag inte ens såg framhjulet när jag satt på cykeln. Axton, min svarta hoffe, sprang bredvid mej som en mörk skugga och jag kunde skymta hans rygg. Det gick inte fort för jag hade svårt att se när vägen svängde och efter 20minuter undrade jag om jag drömde, var vaken eller död. Jag såg inga landtecken, visste knappt var jag var och det kändes som om ingenting hände trots att jag trampade km efter km. Turligt nog lättade dimman efter 7km. Så att jag kunde hitta hem. Det var en surrealistisk upplevelse, nästan lite lik den idag på jobbet. Man jobbar och jobbar men det känns som inget sker. Nåväl, nu ska jag grabba tag i Zlatanboken och se om det var så hemskt att växa upp till en av världens bästa fotbollsspelare som alla säger att det var. Godnatt!

Inga kommentarer: