Min kärlek

Jag måste få hylla min sambo. Det gör jag lite titt som tätt här på bloggen. Försöker att inte göra det för ofta, är väl kanske inte det allra roligaste att läsa, men det är svårt att låta bli ibland. Och nu är ett sånt tillfälle.

1992.
Jag var 15 och Marcelo 17år

Vi firar 22år i år. Det är oerhört lång tid. Men det är svårt att greppa hur lång tid det faktiskt är. I dag gick jag igenom massor av gamla fotoalbum och kort i jakt på en annan sak. Och då såg jag hur unga vi var när vi träffades. Hur små vi var när vi åkte till Cypern. Hur smala vi var när vi var på mc-semester. Jag såg bilder på rutiner vi hade för 15 år sedan, rutiner som vi för länge sedan har glömt bort. Att vara tillsammans med 

1993

Marcelo är hela tiden förnyande. Det känns inte som att vi går i gamla hjulspår, det känns som vi åreruppfinner oss själva på nytt hela tiden. Den Marcelo jag är tillsammans med idag existerade inte för 10år sedan. Vilket gör att jag måste lära känna mitt livs kärlek på nytt hela tiden. Han förvånar mej fortfarande, jag hittar sidor jag inte visste existerade och det gör mej ständigt nyfiken på honom.

Min hunk i Cypern 17år gammal.

Marcelo har så många INTE som inte passar mej. Men det han har som passar mej är värd så mycket mer. Han är suverän på att få mej att känna mej fantastisk, stark och smart. Jag gillar mej när jag ser mej genom hans ögon. Och han älskar mej. Jag vet att han älskar mej. Varje dag bevisar han det. Och jag älskar hans egenheter. Jag avgudar hans kroppslinjer, det långa håret, det oborstade skägget, min vilde, min alldeles egna vilde. Jag älskar hans manliga styrka, hans sårbarhet, hans hängivenhet till familjen och det han tror på. En av hans starka sidor är hans ansvarstagande. Han rymmer inte, han skyller inte ifrån sej, han biter ihop och reder ut. Han ser när min ilska kommer av smärta eller stress. Då lutar han sitt huvud på sned, säger några förlösande ord och väntar sedan ut mej. Han kan utan besvär visa sitt behov av mej. Uttrycka när han tycker att jag är dålig på att ge honom den uppmärksamhet han behöver. Han går inte ifrån och surar, han berättar och visar med hela sitt väsen hur viktig jag är för honom. 

Marcelo 2012

Att vara älskad av Marcelo är en gåva. En fin present. Det är livsavgörande. Jag tänker på alla som inte har honom i sitt liv. Jag tänker på alla de som har en pojkvän som inte dyrkar marken de går på. Alla de dåliga sidor Marcelo har kompenserar han genom att alltid vara där för mej, på alla sätt. Han är så närvarande. Så intim.

Marcelo 2012

Marcelo har räddat min själ. Han har räddat mej från ett liv jag inte ville leva och jag blev en bättre människa genom att han lät mej förbättra honom. Tillsammans är vi som en kraft som förstärks tillsammans. Vi har inte ett förhållande som alla förstår sej på. Vi har olika synsätt men respekten vi känner för varandra gör att olikheterna formar det som är vi. Jag är så glad för vi. Marcelo är mitt syre, min näring, min kropp och mitt liv. Han är styrkan som får mitt hjärta att slå och jag är så in i norden förälskad i min chilenare.

Marcelo och jag 14 och 17år gamla