Vanlig syssla.

Vad gör man som hundägare? Jo man går och går och går. Promenerar i skogen, inne i stan, runt samhället, över stock och sten, i regn, i blåst och i strålande solsken. 
Ibland är det aptrist, ibland är det rena himmelriket. Jag blir ju dålig om jag går för långt så därför har promenerandet gått ner i tid jämfört med förut. En lång promenad var på tre timmar minst, i dag är vi oftast ute runt 1½ timme som längst för annars blir jag handikappad. Därför gillar jag att cykla med hundarna. Det skonar kroppen och de får kondisträning. Nu kan jag ju inte cykla så vi går allt mer. 
Jag älskar att gå. Jag älskar livet som
hundförare. Jag älskar mina hundar och jag måste få säga att jag är grymt stolt över dem! Tänk att en så vardaglig syssla- ut å gå med hunden, som knappt är värd att berätta om ändå ger så många äventyr och må-bra-stunder varje dag. Jag som var så rädd att få dåliga reaktioner på Pluto får tvärtom så många positiva reaktioner. Trots att de är lösa alltsom oftast. Så många hundrädda som Bobbo har hjälpt i parker, 

på skridskobanan, på fotbollsplaner, gräsmattor mm. Härom dagen hörde jag en granne säga när vi precis passerat dem, 

- Det där är sonens terapihundar. De är helt fantastiska. Sånt värmer. Nog för att jag är glad i mina hundar, men jag tycker om att få bekräftelse utifrån också. Jag gillar uppmärksamheten jag får. Det är nästan aldrig problem med mina hundar. Släpp bara inte fram din hane till mina bara...