Två sidor av mej

Jazz och jag, araben jag skötte i så många år.

Jag kommer på mej själv att sitta framför hästnet i flera timmar. Scrollar mellan alla kallblod och en och annan ponny. Jag saknar djuren så mycket i mitt liv. Så länge jag kan komma ihåg har jag slitits mellan att arbeta med djur, foto eller som lärare. Det skulle vara så fint att kombinera. Om det skulle gå att kombinera. Just nu sitter jag i ett skede där jag knappt hinner med mina hundar. Skillnaden nu och förra året - jag vet inte,men jag får inte riktigt till tiden. 

Träna hund finns inte just nu....

Kanske är det för att Pluto är skadad och jag inte får gå med honom så mycket. Då blir det också lite mindre för Bobbo. Eller är det för att kroppen är skruttig just nu? Jag vet inte. Mitt hem känns inte som ett hem, det känns mer som en avstjälpningsplats dit vi åker för att inta föda, byta kläder och få några få timmar i sängen. Jag saknar mitt hem. Jag kan sakna tiden när jag gjorde min forskaruppsats. Då var jag hemma, satt och skrev, njöt av alla timmarna som passerade, fick använda huvudet och disponerade tiden hur jag ville. Träna Bobbo mitt på dagen och snodde åt mej lite mer arbetstid på kvällen istället. Men då saknade jag den sociala stimulansen, arbetskamrater. Jag tror jag skulle må som bäst om jag fick både och. Just nu drömmer jag om att arbeta kanske 60% på skolan och 40% med djuren. Det jag funderar på nu är hur jag ska få mocka, sköta, lukta och andas djur och samtidigt tjäna tillräckligt mycket pengar på det så att familjen och djuren klarar sej. Och hur kan jag göra det i tillräckligt liten skala så att vi inte behöver investera sönder vår ekonomi? 

Ormar är roliga djur

Jag älskar att arbeta med djur. Den tysta kommunikationen, tilliten, det lugna i att göra samma sak varje dag, rutinen, tidiga morgnar och att följa årstidernas gång. Andas luften, dra på 

Jag arbetade några veckor med delfiner. Drömmen var att bli tränare.
Men jag insåg att det inte var djuren jag ville jobba med. Men fina är de.

sej bylsiga kläder, närheten, enkelheten. Samtidigt har jag arbetat tillräckligt mycket med djur för att veta att det också är ett slit, aldrig vila och alltid lite oro. Dessutom har jag en man som inte delar min passion, som verkligen inte vill delta och som inte vill vara delaktig och någon form. Men jag slits mellan mina lustar och önskar finna en harmoni mellan alla dessa delar som sliter mej itu.