Som ett slag i magen

Allt går så bra. Allt har fart. Så plockar jag lite. Och där PANG. Där är den. Världen slutar snurra. Jag står still. Stirrar. Verkligheten kommer i kapp. Du finns inte mer. Ditt röda halsband på golvet. Ditt halsband vi hämtade dej i. Den med blommor på. Det var ett tag sedan du använde den. Ingela sa att du var macho och inte ville ha blommor på ditt halsband. Så vi bytte. Till det breda, svarta med silver på. Men där, som ett slag i magen, låg halsbandet 

Det röda med blommor på. Den vi hämtade dej i
byttes mot det breda, svarta med silver.
Nu ligger de båda i hallen. Framme så vi ser.

och påminde om hur mycket vi inte har dej. Halsbandet ingen mer kommer att bära. Jag är smärtsamt medveten om din frånvaro. Vill börja gråta. Men inga tårar kommer. Jag fingrar på halsbandet. Känner mjukheten. Drar fingrarna över blommorna, såsom jag en gång drog dem över din korta päls. Sluter ögonen. Låter saknaden välla över mej som en våg. Kan inte hejda. Jag lever i stunden. Kan inte förneka. Du fattas mej. Du fattas oss.