Mina många ansikten, en dag i mitt liv.

Mina många ansikten. Mina många sysslor.

Jag, min arbetsplats, mitt krypin.

 På jobbet, som lärare. Lyssnande, fostrande, skrattande, glad. Planerar, sammanställer, pratar med elever. Sitter vid datorn. Faktiskt rätt mycket. Stannar i korridoren, höjer rösten, skrattar igen. Ett samtal med kollegor ett mejl från en förälder. Måste skicka ett mejl, skriva på skolbloggen, leta på lektion.se efter inspiration. Oskar är är alltid inspiration. Tar en kopp té, för in närvaron, skickar fem mejl. letar material, kopierar. Kopierar igen. Kopierar massor. Alldeles för ofta. Boka in samtal med chefen, bokar in möte med elevhälsan, bokar in möte med kollega, bokar in möte med två elever. Det knackar på dörren, någon har slagit sej. Plåstrar om. Blåser lite. Masserar lite. Även stora barn behöver kärlek. Gör en anmälan till rektor om en händelse. Älskar mitt jobb. Älskar mina kollegor. Känns bra.

Åka hem. Handla på vägen. Mat är bra. Mat är gott. Hundmat, hönsmat, människomat. Lyssnar på radion. Tycker om P3. Ler rätt mycket. Hämta barn, åka hem. Ingen aktivitet idag. Överlycklig Bobbo. Klappar lite. Laga mat, pratar om dagen, spelar ett parti schack, medlar i bråk. Skrattar rätt mycket. Ta hand om diskmaskinen, duka, 

Fiolläxa, rita med Lilla N.

kramas med dottern, telefonen ringer, svara. Säga åt Bobbo att sluta slicka, dra fram skräp till återvinningen, lägga rena tvätten i torktumlaren, ladda en maskin till i tvättmaskinen. Äta mat. Prata. Skratta. Stanna upp. Andas. Åh så blir det skäll. Alltid vid matbordet. Kladd, lek... usch! Plocka undan, torka, lyssna på sonens nya sång. Borst håret på dottern. Ta tid på fiolläxan, förhöra matten, förhöra veckans ord. Säga hej då.

Packa hö. Nöjd. Lycklig.

Åka till stallet. Kallt, mörkt. Jag undrar vad jag pysslar med. Åker tråkiga vägen, snö i strålkastarna. Inget bra på radion. Stanna bilen, känna lyckan. Leta efter pannlampan. 

Zeus och Pepino äter
i mörkret.

Hämta grimskaft och grimma. Ta med en godis. Ut i hagen, ropa på den svarta. Kramas. Hans stora vackra huvud i min famn, i mina händer. Borsta, kratsa, prata, smeka. Känna genom benen, klia. Klia mycket, det är skönt. Hela läppen åker fram i välbehag. För halt för träning. För hårt i backen för träning. Telefonen ringer. Sonen vill att jag ska komma hem. Packa hö. Mycket hö till många hästar. Släcka, åka hem.

Gården mörk. Pannlampan tänds. Släppa ut Bobbo. Han far som en galning runt, runt. Hämta hönsen som sitter på altanen, bära in dem i hönshuset. Passar på att njuta lite. Pratar med varandra. Deras förvånansvärt lena pälsskrud, känner på den. En gång till. Försiktigt släppa ner dem inne i hönshuset. Städa bort allt bajs. Fylla på maten. Byta vatten. Skocka lite med de svarta. Ber en kort bön att ankorna är på väg in. Idag tur. Fylla på lite spån och halm. Ankorna går in. Alla fyra äter tillsammans. Två stora ankor, två små hönor. De pratar hela tiden. Jag ler. Jag är glad. Jag känner mej harmonisk. Nattar dem. Stänger dörren, låter värmelampan vara på. För säkerhetsskull. Stänger grinden. Busar med Bobbo. Tränar litegrann. 

Träna i mörker. Allt är för mörkt efter fyra.

Han halkar. Han är lika glad ändå. Snön lyser upp. Vår tid tillsammans. Han och jag. Vi två. Jag ler. Är glad. Han är otroligt pigg. Kör lite parkour. Bara lätt. Sedan in. Egentid, med alla barnen. Samtal i enskildhet. En kort stund. Känner mej stolt över de tre. En extra lång kram.Är glad. Tillfreds. Tittar in i rummet. Inte välstädat, ger TV-, Ipad- och spelförbud till dagen efter. En suck, men de vet. Nattar barnen. 

Baka nu?

Är sen inte klok. Börjar baka. Klockan närmare tolv på natten.  Bloggar, plockar,duschar. Avslutar med en kopp i sängen och en halvkass tv-serie på paddan. Ljuva sömn.