Ridskola

Candy och jag

Stora N fotade lite med mobilen när jag red i lördags. Nu är det Candy jag oftast sitter på. Jag trivs på henne. Ondast gör det att galoppera. Skönast är att rida lätt i trav. Jag orkar inte få alla koordinater att fungera samtidigt, men jag är på väg. När jag tänker på en sak tappar jag en annan, och att samtidigt få hästen att helt rida i form lyckas jag inte med än. Babysteps tillbaka mot där  jag en gång var, men jösses vad skoj det är. 

Marcelo har ju lovat att köpa en häst åt mej, och då vill jag ta med den ibland och rida på lektion. Som jag ha saknat livet med häst på riktigt. Jag är så glad att jag får till det nu när barnen börjar bli större. De sköter sej väl på ridskolan. Nu ska jag bara försöka få med hundarna lite mer till stallet så att jag motionerar både dem och hästarna samtidigt. Varde ljus och sommar snarast!