Translate

torsdag 20 mars 2014

Hämnd

Oftast är jag ganska glad. Jag är rätt nöjd med livet och jag tycker det mesta är kul. Ibland kan det bli för mycket kul och det gör att jag blir trött och när jag blir trött blir jag ledsen. Men grunden är ändock att jag har det kul och har det bra. Sedan händer saker i livet, och ni har ju vid det här laget förstått att det har hänt någonting. Något jag fortfarande har svårt att uttala och prata om. Nu har vi levt så länge idet att den panikartade känslan har börjat ge med se. Man kan inte vara 100% alert hela tiden, för kroppen orkar inte det, så nånstans återgår man till normalstadiet ändå. Men när jag måste konfronteras med det. Vilket är delvis varje dag lite grann och mer direkt någon gång i veckan då kommer känslorna över mej igen. Jag blir så hiskligt förbannad mot dem som har gjort så här mot vår familj. Förbannad men faktiskt mest ledsen. Ledsen som övergår i ilska. Och så tumlas känslorna runt. Jag är förnuftig och ganska intelligent. Jag tror inte på att hämnas, de kommer att få sitt ändå. Karma. Jag tror på karma. Därför undrar jag varför detta hamnar i vårt knä. Men jag tror också på människors dumhet och i vårt fall tror jag det beror på just andra människors dumhet. Jag gör det mesta för att skydda min familj. i mitt läge handlar det om att förbereda barnen på de flesta situationer utan att försöka skrämma dem. De går i kampsport för att kunna försvara sej. de får lära sej att de bestämmer över sej själva för att de alltid ska kunna stå upp för sej själva och våga gå sin egna väg, även om andra försöker lura i dem saker. Jag lär barnen att de alltid har valmöjligheter och allt de gör är deras eget ansvar. På sås sätt hoppas jag att de alltid kan stå upp för sina värderingar och inte skylla på andra för deras känslor och handlingar. Har man kontroll över sej själv har man också större frihet och fler valmöjligheter. Det är mitt tankesätt. Och jag försöker lära dem att i svåra stunder är det bara böja huvudet, kisa med ögonen och fortsätta framåt i stormen. Då rider man ut stormen och kommer ut på andra sidan, kanske lite tilltufsad, men man kommer ändå ur. Annars fastnar man lätt i virvelvinden.
 Min hämnd är om barnen växer upp och blir starka, självständiga individer med en stark tro  på sej själva. Min hämnd blir om jag och Marcelo blomstrar och blir det bästa vi kan med så mycket lycka som möjligt. Min hämnd är att bevisa hur fel dessa dumma människor gjort mot oss. Jag har varit i andras våld under hela min uppväxt, nu är jag i andras våld igen. Men precis som jag gjorde som tonåring tänker jag rida ur det här på mitt egna sätt och ta mej loss från bojorna de hugger efter mej. Min hämnd mot min uppväxt var att komma ur den lägre klassen med missbruk och våld och hamna på ett ställe där jag har en stabil familj i ett medelklasshem med fina saker och ett lyckligt känsloliv. Den hämnden njuter jag av så ofta. Nästan varje dag. Men saker händer och nu har det hänt oss. Och en dag när jag sitter i solnedgången och skålar i ett glas kall cider på en strand med min man och tänker på hur mina vuxna barn och mina barnbarn mår, då ska jag njuta extremt mycket över den hämnd jag tr över dem som ville oss illa.

Inga kommentarer: