Vår dag idag

Jag i morse, trött, trött, trött

Jag är en höstmänniska. Jag älskar hösten med dess friska luft, varma dagar, fuktigheten, och den lite svagare solen. Så då kan ni gissa att jag har trivts idag. 

Bobbo ville inte i vattnet, men Pluto njöt av att
inte vara kopplad och sprang rakt ut.

Vilken dag! Vilken helg vi har haft! Jag har ju känt mej rätt sliten ett tag och jag hade tagit sikte på den här helgen för att vila upp mej och tanka energi. Planen var att umgås lite med vänner, promenera med hundarna, plantera lite på tomten, fixa, vara ute i friska luften och fånga lite sol. Och det är precis det jag har gjort! Ingen stress, bara ta allt i egen takt. Jag har varit ute så mycket jag har velat, slumrat i soffan, umgåtts med folk, och verkligen varit med både mina barn och mina hundar. Äntligen fick jag tid att klippa gräsmattan, det var välbehövligt. Sedan jag var och tittade på fåren så har en plan börjat ta form i mitt huvud ( nej jag ska inte ha några fårskallar) och idag fick jag ungarna att städa ur sin lekstuga, som ett led i mina nya tankebaner.

Lekstugan i bakgrunden och kastahögen
i sopsäcken. Bra jobbat ungar.

 Lekstugan har varit förråd till alla deras uteleksaker de senaste två åren, den har inte alls blivit utnyttjad som koja eller hus. Och jag såg varför. Ingången är så liten att de får krypa in, jag tog tag i saken och sågade upp dörren, och vilken skillnad det blev. Alla grejer där inne delades upp i två högar, en att kasta och en att spara. Spara högen lades på altanen istället. Ungarna tog tag i arbetet med hög entusiasm. Ända sedan vi strippade deras rum på alla saker så är de helt med på idén 

Stora N älskar sitt lego!

att ha så lite prylar som möjligt. Så fort vi rensar så blir de lite lättare till sinnes. Jag vet inte om det är skrämmande eller bra. Förstör jag mina barn? Samtidigt kan jag tycka att vi svämmar över i det prylsamhälle vi lever i. Hela tiden är vi på jakt efter fler saker, mer avancerade prylar, och skönheten att sitta på altan och dricka té och filosofera om livet kommer liksom lite i skymundan. I dag var en prylfri dag för oss..... eller för många av oss. Stora N tog varje chans han kunde att smita in på rummet och leka med sitt lego. Han älskar verkligen sitt lego! 

Idag skötte jag markservicen, bryggde kaffe, lagade mat och bredde mackor till grabbarna i garaget som  jobbade på att börja bygga en övervåning i garaget ( paradoxalt är det i huset vi behöver en övervåning, men lite här och lite där så blir vi nog klara här om 20år!) 
Men han har väntat min kära make, så han är verkligen värd att få ordning på garaget. De sliter än därute, trots att det är becksvart och klockan är över nio på kvällen. Tulpanlökarna vi köpte under stort övervägande förra veckan kom äntligen i jord, nu hoppas jag att jag får lite fina tulpaner i vår. Jag har saknat det varje år. Det var så fint när vi bodde i Karstorp när våren kom och påskliljor och tulpaner blommade. Isabell, trädet, vårt första egenplanterade träd, blev kortklippt och 

Våra första egna morötter.
Små men naggande goda!

morötterna jag sådde försent blev uppdragna. Jisses vad goda de var! Så men goda. Hundarna fick köra ett enklare föremålssök. En sak tappade de bort och ingen av dem hittade den. Så himla enkelt blev det inte tillslut. 
Tjejerna var med och vi tog en promenad upp på berget och sedan genom vår by. Det blev verkligen en så skön helg som jag hade hoppats på. Det kommer inte bli så många såna här helger till nu innan rusket börjar. Det har väl sin charm, men jag behöver få vara ute mycket nu och lapa natur. Jag har mått bra av att vara hemma hela helgen, att Jonna och Edith kom och hälsade på mej, att pappa kom hit, det enda jag gjort var att åka och handla. 

Senare på dagen, mycket piggare och gladare!

Nog var jag väldigt mycket piggare mot slutet av dagen jämfört med början. Ett råd jag kan rekommendera alla! Stanna hemma en helg och njut av utemiljön. Mulla ner händerna i myllan och strosa i naturen. Fantastisk energikälla!