Ett inlägg

Jag vet att jag skriver alltför sällan. Förr blev det flera inlägg om dagen men nu blir det några i veckan. Jag är mycket tröttare nu för tiden. Dels jobbar jag ju heltid och det tar några timmar mer varje dag, vilket gör att internet tiden är mycket mer begränsad, och dels är jag så mycket tröttare på kvällarna. Å andra sidan är jag piggare på dagarna och orkar mer utan att få dåndimpen och det är ju positivt. Sen måste jag nog säga att det är tråkigt att inte kunna uppdatera allt spännande man gör med hundarna, för det händer ju inget spännande med dem Att gå sköna promenader resulterar ju inte direkt i intressanta inlägg.... Positivt är väl att Pluto tycks palla för lite mer belastning. Utmanar lite då och då men han får tillfälligt ont men är som vanligt dagen efter. Och det känns ju som ett litet steg i träsket. Sista veckan har det varit mentalt tufft för mej och jag har gråtit flera gånger i mitt arbete att få Lilla N att acceptera att jag ska åka iväg. Hon vill ingenting, bara vara med sin mamma. På väg att vara halvhysterisk har hon nästan fått mej att avboka allting, men det är klart att jag inte kan göra. Det här är ju min och sonens resa. Han är lik viktig som henne. Men den mentala påfrestningen har gjort att den lilla ork som finns kvar har ägnats åt familjen som fått stå i skymundan för vår lilla mini älskling. Så kan det vara ibland här i livet och så är det just nu för mej.