Tentorna avklarade

Nu har jag haft två tentor på tre dagar. För första gången i hela mitt liv har jag kuggat på en tenta. Idag pratade jag med en studiekamrat som sa samma sak. Jag vet inte varför det känns som ett så stort misslyckande. Jag har klarat en hel utbildning utan en kuggad tenta. Jag har fått en titel ( jo det är klart nu men återkommer i ämnet en annan gång.) och nästan alla man pratar med har misslyckats på ett prov. Men inte jag. Eller, jo, jag med, nu. Nu läser jag visserligen till ämnen till min utbildning, och jag funderar på att skriva en uppsats på spanska - hur galen får  man bli om man inte är en språkperson?- men det är liksom själva grejen att jag inte lyckades. Det svider. Dagens tenta skulle jag bli förvånad över om jag inte klarade. Men det finns ju alltid det där lilla som kanske inte satt så bra. Jag vet inte. Idag känner jag mej ur som helst helt slut. Lilla N är sjuk, jag och Marcelo åker skytteltrafik för att slippa vabba, jag fixar med barnvakter eftersom han jobbar kväll, jag åker till Linköping, jag har idag jobbat på två skolor - det har gått i ett. I morgon ska jag ta itu med tentan som är i december. Behöver verkligen befästa mina kunskaper - om jag inte ska kugga den också. Jag kände  på lektionen idag att jag faktiskt tagit mina kunskaper till en ny nivå. Det var en rätt häftig känsla. Jag börjar fatta grejen att berika språket. Sen är jag inte där i praktiken än, men jag börjar förstå hur jag ska göra. Får se när jag kommer dit rent verbalt. Att plugga är både ashäftigt och urjobbigt. Måtte jag bara klara omtentan om tre veckor!