Kvällssvammel för att få rensad hjärna

Det börjar finnas rätt så mycket som ligger och dammar. Sånt jag skjuter upp, sånt jag kan göra en annan dag. Som att läsa veckobrevet från dotternsklass, eller klippa gräset en sista gång. Jag borde verkligen rensa inne i tvättstugan, eller tvätta kläder men framförallt borde jag åka och handla kläder. Men vet du vad, jag orkar inte. När man ha häcken full med saker hela tiden så måste man bortprioritera saker. Det jobbiga kommer när de bortprioriterade dammtussarna kommer och hugger en i hälarna. Och nu kommer de. Jag försöker sparka bort dem, men jag vet att jag inte kan blunda länge till. Jag måste ta hand om dem. Men inte idag. Nu ska jag skriva en text till universitetet. Ännu en. Så jag kan bocka av ångestlistan. En sak i taget. Ett steg varje dag. Babysteps. Se inte framåt, bakåt eller åt sidorna, bara här och nu. Idag tog jag hand om disken. I morgon ska jag ta en sak till. Sedan har jag seminarium. Jag hade tänkt att försöka fixa den med. Allt småbrus, extra  jobb, lägger vi i dammhögen. I morgon ska jag ha möte med chefen. Medarbetar samtal. Vi ska planera min fortsatta utveckling och analysera året som gått. Jag kan verkligen inte komma på nåt vettigt att säga. Halsen värker, näsan snörvlar. Jag är lite småsjuk. Lagom mycket för att inte orka men inte tillräckligt för att stanna hemma. Men samtidigt vill jag visa mej på tårna, på hugget, visa vilken tillgång jag är. Jag kommer sitta och suga på en halstablett och tappa bort mej mitt i en mening. Sedan ska jag berätta hur bra det går på högskolan och universitetet. För jag är inskriven på båda. Ska försöka klara båda. Och be om ledigt en dag i veckan..... tror ni det kommer gå bra?