Check!

Jag vill bara säga det; JAG KLARADE DET! Med två minuters marginal fick jag in texten på boken som varit omöjlig att få tag på. Men jag fixade det. Vid sjutiden i kväll tänkte jag; Nä jag skiter i det. Jag struntar i att ens försöka. Finns inte en chans att jag klarar uppgiften. Men jag hann klart. Morgondagens seminarium är dock en HELT annan fråga. Nu ska jag bara stolt lägga mej i sängen och sedan får jag vänta på rättningen. Antagligen får jag lite bakläxa. Men för varje uppgift jag faktiskt GÖR så har jag tagit ett litet steg på vägen. En bok kvar, en resumé, två seminarium, tio forum att kommentera och en reflektion kvar i just denna kursen. Sen är det bara hemtentan och komplettering av uppgifterna som jag inte klarar innan jag är helt, helt, helt klar med 

Bobbo vid mina fötter

kursen. Det känns som en lättnad! Den andra kursen är lite värre, men kanske också lite bättre. Jag vet inte. Där är det en hel del kvar, men än så länge har jag klarat allt där. Jag är så grymt stolt att jag hann idag! Jag ler. Jag har inte lett på flera dagar. Nu ska jag ägna grabbarna lite tid. Kisspaus, mat, gos, medicinering och lite kärlek. Ingen delar mitt pluggande så som Bobbo gör. Han är med mej hela tiden, vid mina fötter, nära och närvarande