Spruta

Det var länge sedan som jag sprutade hästar. Men jag kommer mycket väl ihåg det. Jag kommer till och med ihåg att jag tänkte att det här är nåt jag aldrig kommer vara nervös över igen. Nu har jag gjort det så många gånger så det sitter i kroppen. Så fel jag hade då. För idag var jag nervös. Jag sätter alltid kanylen först, sen sprutan i. Och det är själva momentet med kanylen in i halsen som jag tycker är otäck. Jag skrapade naglarna ut med halsen översida och undersida och bogbladet, allt för att verkligen markera ut triangeln för att vara säker på att sätta nålen på rätt ställe. Så tänkte jag - Lägg av nu. Du kan det här. Det sitter i kroppen. Och så tryckte jag in kanylen. Kolla efter blod. In med själva sprutan och så in med den vita vätskan. Klart. Gick ju hur bra som helst! Det satt i kroppen. Hästen reagerade inte alls. Men blev glad för moroten. Det kändes skönt!