Så for vi till Turkiet

Dagarna innan resan kunde jag knappt tro att det var sant. Skulle verkligen jag och Marcelo åka iväg i åtta dagar och lämna barnen hemma? Den tanken var så oerhört främmande! Vi är föräldrar som inte lämnar våra barn på det där sättet. Mest såklart eftersom de inte reagerar positivt på vår frånvaro. Det brukar vara veckor av mardrömmar, dåligt sovande och ledsna barn, om de sovit en natt hos barnvakt- vilket alltsom oftast är folk de älskar och känner som mormor och farmor eller gudmördar. Men den här gången skulle de vara på frita och hemma i huset där Marcelos föräldrar väntade på dem när de kom hem. Men som väntat var det kalabalik de sista dagarna innan resan, många tårar och mycket förhandlande. Men på lördags eftermiddagen satte vi oss i bilen och styrde mot Arlanda.

Resan vi gjorde mitt i februari var ingen sol-och badsemester. Vi skulle kuska runt i landet i en turistbuss tillsammans med andra för oss okända människor och se och uppleva landet Turkiet. Inte bara ligga på en strand. Jag är ju SO-lärare och såg just denna  geografi- och historiadel som det mest intressanta. Sen är det ju inte fy skam att få några dagar med min man på tu man hand!

Medan vi i Sverige fortfarande åt med händerna eftersom varken skeden eller gaffeln kommit till oss, så hade
sultanen i Istanbul detta kök med 300 av landets förnämsta kockar. Skorstenarna är från varje eldhärd. Snacka om
att de låg före oss i teknologi!

Hotellen vi bodde på höll alla hög standard. Det var riktigt fina hotell. Speciellt de i början. En natt, efter vi lyckats ta oss över bergen, spenderade vi på ett typiskt turist- all inclusive- hotell. Det var det värsta. Därifrån åkte jag förbannad och helt slut ifrån. Aldrig all inclusive om det är så där! Men förutom det hotellet så var det faktiskt lite lyxigt att få komma in och de storslagna rummen! Det är ju inte något som vi i vanliga fall unnar oss!

Delfinerna som simmade med oss i viken mellan Asien och Europa

Spicemarket

Resan var för mej  precis det jag var ute efter. Vi fick uppleva spicemarket i Istanbul, åka båt mellan Asien och Europa med delfiner vid vår sida. Vi fick historien 

Blå moskén i Istanbul

levandegjord för oss i moskéer och på gamla gladiatorarenor. I Ankara tog vi en promenad upp till kejsar Augustus ruiner och vi färdades på den gamla historiska Sidenvägen. 

Denna viloplats längs Sidenvägen
har fungerat sedan urminnes tider!

Precis som man gjort i tusentals år. Vi besökte även de gamla värdshusen som bevarats fram till idag. Då var det karavaner - idag lastbilar på vägarna! Otroligt häftigt var det med alla tempel och vi gick in i grottor i 

Som äkta turister fotade vi oss i typiska turistposeringar!

Kappadokien med kristna målningar från 400-talet- Fatta 400-talet. Och vi gick in där. Stod där och tittade på vad de skapat för 1500 år sedan! Vi såg sot i taket på grottorna från maten de lagat, de utkarvade borden de ätit vid och vi gick på samma "gårdar" mellan grottorna som barnen lekt på och kvinnorna hängt tvätt på. Jag blir så ödmjuk inför historien när jag får uppleva sådant! Vi blev 

Till och med djuren sökte skydd i grottorna.

inbjudna på ett café/hem som var inhyserad i en grotta. Så där satt vi - en busslast med svenska turister, mitt i en grotta med turkiska mattor och kläder som hängde på väggarna och en kamin i ena rummet och drack äppelté. Helt surrealistiskt! När vi senare åt på restaurang så var toaletterna inhysta i en läckande grotta. Så ett par av oss fick några regndroppar på oss när vi gjorde våra behov. Vi fick även besöka en by med 

De märkliga klippformationerna i Kappadokien. Här fanns
tusentals grottor!

helt vanliga ruckliga små hus men som också bestod av enorma grottor man inte såg utifrån. Ett av husen hade de gjort till museum och där gick vi in. De hade allt därinne i grottorna, vattenkällare, sovrum, matförvaring, kök, matrum, allrum..... Nu var inte denna grotta möblerad, men några gångar var igentäppta - eftersom de ledde till grannarnas grottor som fortfarande används! Utanför satt kvinnor och ropade i kör - One euro, one euro, one euro. I händerna höll de dockor som de tillverkat. Kören var obeskrivlig. Där någonstans svetsades vår turistbuss ihop och vi började umgås på riktigt med varandra allihopa. Nu har vi en facebookgrupp som heter just One Euro! Jag köpte en docka till min docktokiga Lilla N. Tror jag fick den fulaste av dem alla. Men vad spelar det för roll? Fattigdomen var påtaglig däruppe i byn i Kappadokien och tio kronor kan jag allt tänka mej att skänka, det är ju inte en förmögenhet direkt!

I HayaSofia i Istanbul samsas Koranens symboler med Mohammed och Allah tillsammans med Jungfru Maria och Jesus.
Här har vi beviset att religioner kan leva tillsammans och faktiskt dela heliga byggnader, såsom denna moské/kyrka! En
riktig fröjd för en religionslärare som mej!

En oförglömlig fest i en grotta med magdans, fest, musik och skådespel samt ett turkiskt bad där vi alla klädde av oss nakna inför varandra är andra saker som jag ler åt nu när jag tänker tillbaka. Skumindränkta kroppar, en bastu med för lite och sedan för mycket värme, te, te och åter te. Trots att vårt schema var så späckat, från klockan sex på morgonen till sena kvällen hann vi faktiskt att uppleva en hel del utanför programmet. Vi hamnade i århundradets snöstorm och det var osäkert om vi skulle kunna lämna dalen och ta oss över bergen. Guiden, Seref, piskade på oss under de stopp vi gjorde för att gå på toa och handla godis.  Han förstod mer än oss hur bråttom det var. Visst var det mycket snö. men jag hade mer hemma på tomten än vad som fanns där i Turkiet just då. Vi klarade oss över de 

Nere i den varma våren i Antalya -dagen efter vi
slaskat runt i snöstorm!

mjuka bergstopparna och kom ner till den varma våren i Antalya. Dagen efter stängde de ner vägen för att det var för farligt att åka i snön. Efter det kalla klimatet var det skönt att komma ner till värmen, till det blåhavet och till en storstad med restauranger och en annan puls. Vi gick i gamla stan, shoppade  och njöt som katter i solen. Sista dagen stal vi oss ett litet eget besök på en lokal restaurang tillsammans med Hasse och Mia, Det var skönt att vara lite busiga och göra något eget innan bussen gick till flyget. Men vi fick nästan springa till hotellet för att hinna med bussen som stod och väntade på oss.

Nu var vi här vid havet i värmen- dagen innan i bergen vi ser i bakgrunden, fyllda med snö. Denna dag stängde de vägen
pga av snöstormen. Vi var glada att vi hann över!

Åtta dagar i Turkiet där Krösus, Kung Midas, kejsarna av Romariket, konflikterna med Grekland, Cypernfrågan och kurdproblematiken avhandlades tillsammans med dags aktuell vardagsproblematik som kvinnofrågor, staus och framtidsutveckling avhandlades och diskuterades. Sheref - vår guide fick tårar i ögonen när jag berättade för honom att vi i Sverige inte lär ut att muslimer är onda och att Turkiet som land är roten till alla konflikter - vilket tycktes vara hans erfarenhet att många länder gör. Turkiet är ett storslaget land. Ett av de stora imperierna som gott från blomstrande världsherravälde till bespottade kusinen från landet-status. Men nu kämpar de för att få kontroll över ekonomin, de bygger helt galet mycket. Kvinnorna som satt och knöt turkiska mattor framför våra ögo, som kämpar i två år för att få en matta klar hade arbetsviljor som liknar våra egna. Max 30 min arbete sedan 30 min vila - för att koncentrationen inte skulle brista och inga knutar skulle bli fel. På de stora företagen var man tvungen att prata minst tre olika språk för att få jobb eftersom det kom turister från  världens alla hörn. Ryska, tyska, spanska, svenska, finska, engelska, franska... ja alla språk flödade på visssa ställen. Resan var just det jag eftersökte. Jag fick höra och se historien och samhällsutvecklingen från deras perspektiv, inte från vårt svenska synsätt. Jag fick uppleva stora delar av landet och uppleva saker jag inte skulle ha fått om vi
kuskat runt på egen hand. Billigt var det också. Sen var det ju en superbonus att få ha mitt livskärlek med mej i hela åtta dagar utan avbrott.  (Trots att han snarkade sej igenom halva resan. Fem minuter i bussen, sn sov han ..gullpojken!)