Sommar betyder bad

Sommar betyder bad. Jag som är så stor badar inte gärna bland andra människor. Men hemma i vår sjö är vi oftast ensamma. Det betyder att både jag och hundarna får långa tider i vattnet. Gärna tillsammans. 
Ungarna lär sej simma i vågorna men mest njuter vi bara. Bara njuter. Och njuter. Vattentemperaturen är behagligt kall i den heta värmen. Känslan när jag dyker ner under vattenytan, hör det dämpade ljudet under vatten- jag vet inte, det liksom väcker en njutningskänsla som nästan är övermänsklig. Det tilltalar urtidsdjuret i mej. Jag kan ligga och flyta hur länge som helst. Ligga och titta upp på den klarblå himlen, se en fågel sväva förbi, krocka med en trollslända, ett moln i ögonvrån. Jag behöver den här tiden till återhämtning. Jag behöver det stressfria, ingen press. Jag är expert på att ta det lugnt. Men jag behöver mer och mer och mer. Mer sol, mer bad, mer sommar, mer vila. 
Hela jag hungrar efter det som är just nu. Timmarna på dygnet är för få. Jag vill vila mer. När jag inte är i vattnet så sitter jag mest och tittar. Tittar på allt. Tyst. Jag gillar tystnad. Umgås inte med någon. Jo med barnen och Marcelo när han väl är hemma. Men annars är det tyst i telefonen, ingen att fika med, det är jag, djuren, vattnet, barnen, tystnaden. Det är helt underbart. Inte för att jag inte vill vara med andra människor, för titt som tätt kommer någon förbi här hemma och vill titta på ankorna eller leka med barnen eller bara hälsa på. Och det är jätte mysigt. Men jag vill inte ha pressen att behöva åka iväg och vara social. Jag vill bara vara.... hemma.  Det kommer inte bli en sommar som går till världshistorien, men det blir en sommar som jag behöver. En månad kvar av ledighet, en åter till jobb.