Första sommarlovsdagen

Idag börjar mitt sommarlov. Nu har jag äntligen semester! På ett plan har livet verkligen gått min väg det senaste året. På jobb fronten har det varit kanon, pluggmässigt har det varit katastrof. Familjemässigt har det varit kärleksfullt och harmoniskt men utanför-skiten, som kommer fast man inte vill, har varit vedervärdig. Min hjärna tog semester för några veckor sedan vilket har gjort att jag vandrat omkring som en förvirrad gumma och känt att jag inte fattat någonting. Som jag har längtat till denna dag, denna första sommarlovsdagen. Som jag har planerat att sova! Och nu är jag här. Första dagen på den stora återhämtningen. Jag sov länge i morse och nu har vi ätit frukost och gjort oss i ordning, nu är jag uttråkad! Nu vill jag att det ska hända något! Det regnar ute så cykeltur får vänta, vi har precis ätit så obligatoriska glassfesten i stan är inte lockande just nu, vad ska vi göra då? Jag kände direkt att nu måste jag börja göra en plan för sommaren, saker vi vill göra och kan göra, sen får vi ta dagen som den kommer. För är det något jag INTE vill idag, så är det alla måste-sakerna. Uppsatsen jag lämnat in men hade en del språkliga fel måste rättas, jag behöver verkligen städa, klippa gräsmattan, storhandla, men vem vill göra det första dagen? Inte jag iallafall. Så istället sitter jag stelt och passivt och undrar när jag kan börja göra alla roliga sakerna.....