Translate

måndag 23 november 2015

Inägget som tillslut skrevs

Inlägget som aldrig skrevs. Känslan som inte kunde beskrivas. Orden som tystnar innan de nått ut. Allt det där som händer därinne, allt som upplevs som inte syns. Ytan klar och blå, själen solkigt grå. Skrattet ekar ut som klingande glas, glädje och lek och en och annan fanfar. Jag har aldrig varit bra på att dölja det jag känner. Gråt och skratt och sång och tjim, du får det du ser, det finns inget att skämmas för. Men strängen av melankoli kan jag inte förklara. Det där jag aldrig pratar om eller klarar av att få fram. Slår igen min stängda port, låter kronbladen sluta sej tätt, tätt intill. Vårda, ömma, sköta, älska och vörda.

Inga kommentarer: