Vi började med att hoppas på valpar från vita madame Inca.
Hon tog sej inte.
Vi var förälskade i brun/vita Nikki. Vi ville verkligen ha en valp av Nikki. Verkligen. Men en cysta gjorde att inga valpar växte.
Penny var vårt nästa hopp. Fina svarta Penny. Valparna kom. Många. Men bara två överlevde och vi stod inte så högt upp på listan. Så det sötaste valparna ever fick andra hem än vårt.
Bella fick två valpar- men de var inte våra.
Så fick röda Lava fem valpar. Nej det blev sju. Sju små mörka knyten. Sju syndigt söta valpar. Och där var han. Vår Pepsi.
Nu har han bott hos oss i tre veckor. Jag är galet kär i honom. Vi är galet kära i honom. Han är den perfektaste hunden.
Rumsren: Nej - men kissar och bajsar när han kommer ut.
Lättlärd: Oerhört!
Söt: Magisk!
Bits: Ibland alldeles för mycket. Ger sej aldrig = Terrier!
Tuff; men snäll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar