Det var länge sedan jag drog med mej kameran ut på en promenad. Jag älskar våra skogspromenader, bara jag och hundarna, lukten av mossa och fukt. Speciellt på hösten som är den bästa årstiden. Löven i vår skog har inte riktigt kommit igång att skifta i sprakande färger, men visst märks det att det är höst. 
Bobbo försvinner nästan i landskapet. Just nu är det ganska god stämning mellan hundarna. En gång fick jag markera mot Pluto. Han gick längst fram med svansen spikrakt upp och motade på stigen så att Bobbo inte kom förbi. Men jag behövde bara säga till så släppte han förbi Bobbo. Vår skog har skiftande miljö, berg, snårskog, öppet landskap, ormbunkar..... men framförallt har den tankefrid. Hur skulle livet vara utan hund? Jag kan inte tänka mej det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar