Vi gifte oss borgligt och Annelie startade ceremonin med ett underbart vackert tal. De satte prägel på hela bröllopet. Det blev intimt och nära med mycket skratt. Marcelo fick nervöschock när han insåg att han glömt skriva löftena till mej. Det är så han. Men som vanligt räddade han upp situationen och lovade mej att stå vid min sida tills döden skiljer oss åt. Nu är det han och jag hela livet. Vilka underbara ord! Stora N läste en dikt. Högtidligt stod han i talarstolen, harklade sej och läste sina ord utan att darra på rösten. Inte ett öga var torrt. Vår son är så underbart fantastisk på alla sätt. Själva vigselakten som Silva höll i, den formella delen där vi faktiskt svarar ja är ganska kort i borgliga vigslar. Men allt ramades in så fint av att hon tog det på svenska för mej och på spanska för honom.
Bobbo hämtade den rosa korgen med ringarna hos Lilla N och lämnade den till mej. Vi växlade ringar. Hans ring gick knappast på, det var så svullet efter paintbollkriget grabbarna haft på svensexan dagen innan. Men det gick. Sedan fick FRU order om att kyssa sin MAN. Och det gjorde jag. Bästa kyssen. Till tonerna av Bob Marley gick vi ur kapellet.
Vilken lycka jag kände. Vilken lycka han kände! Det var så rätt. Han och jag, gifta i år. Bästa vi gjort. Klart blev det fest och tal efteråt! Vi dansade linedance, men samma sköna uppsluppna och intima känsla från bröllopsakten höll i sej hela kvällen. Vi skrattade och grät. Till och med Marcelo fällde tårar till alla fina ord vi fick höra.
Barnen hade dansuppvisning som födelsedagspresent till födelsedagsbarnen, Marcelo och bestman Patte. Vid tolv tiden på natten åkte vi till hotellet och firade vår bröllopsnatt på traditonellt sätt, med champange, choklad, frukt och sex.
Nu är jag lyckligt gift med min man - mi marido
1 kommentar:
Ett stort Grattis! Det verkar som att din dag vart väldigt fin!! Nu önskar jag dig ett långt och lyckligt äktenskap!!
Skicka en kommentar