Ny träning, noll resultat

Jag har hittat ett nytt intresse. Ett intresse som faktiskt väcker ren skär lycka i mitt bröst. Jag trodde nog inte resultatet skulle bli så här, även om jag tänkt på det i ca ett års tid. Jag har börjat cykla. Inte cykla som i att ta mej någonstans utan cykla som i att skaffa muskler och förbränna fett. Åh jisses vad kul jag tycker att det är! 

Jag på hojen, ett intresse jag älskar!

Och faktiskt så har det blivit ett intresse som jag delar med barnen. De två stora har hängt på ett par gånger och vi har kul tillsammans där vi far fram i full fart på våra hojar. Jag har lovat att inte börja cykla med Bobbo, eftersom han är gammal, men en gång har han hängt på en runda med många backar och när sonen skulle med. Det betyder att det inte gick så fort. Och Bobbo tycktes njuta av farten och att snabbt och obehindrat få följa med. Han sprang lös  och verkade inte alls ha träningsvärk dagen efter. Nu längtar jag efter att få Pluto vid min sida. Men då kommer det går fortare och lite längre sträckor, efter lång uppbyggning såklart.

Häromdagen var jag ute och letade nya vägar. Det blev blandad skogskörning och vägkörning. Det var sen kväll och den värsta värmen hade lagt sej. Jag som alltid svettas så kyldes ner av den höga farten och den kalla vinden. Jag åkte lite fel, vände tillbaka,  kom ut på fel ställe, cyklade på, åkte förbi hus till släkt och vänner, trampade på lite hårdare, kände hur ryggmusklerna började värka, fick stiga av en stund i branta backen, svor på att aldrig cykla igen, cyklade igen, växlade många gånger. Kom hem och var helt, totalt slut. Grejen är den att jag inte känner hur trött jag är när jag sitter på cykeln. Det är först efteråt jag inser hur mycket kroppen har jobbat. Den träningsvärk jag hade dagen efter, den var fruktansvärd. Vedervärdig. Samtidigt underbar. Jag är så lycklig!  I går försökte jag träna bort värken genom kroppsarbete på tomten samt simning i sjön. I dag mådde jag lite bättre. Men det har varit en vilodag. I morgon ska jag på det igen.

Sedan april har jag inte ätit godis, inget fikabröd, inga sötsaker  men tillåtet glass. Jag har ätit nyttigare, mindre portioner och jag har rört mer och mer på mej successivt. Nu tränar jag på min crosstrainer eller cyklar upp till 1½ timme om dagen fyra till fem dagar i veckan, plus promenader med hundarna och vardagsmotionen. Resultat på vågen - inte ett gram skillnad. Samma, samma, samma, samma. Men lite glad blev jag när jag mätte mej. Jag har gått ner drygt 1% i fett och ökat muskelmassan med 1%, så någonting har hänt sista veckan. Men jag har hållit på sen april! Inte mycket till resultat när det gäller vikten. Men det som istället har hänt sedan jag började följa ayurvedan är att jag mår bättre. Kroppen är inte lika skör. Ryggen håller ( än så länge) Jag kan använda min kropp på ett sätt jag inte kunnat sedan jag fick diskbråck första gången för sex år sedan. Musklerna kan arbeta Jag är inte lika arg, inte lika irriterad. Jag hanterar motgångarna på ett bättre sätt, sovmönstret har ändrats, känner mej mer utvilad. Vinsterna som inte kan mätas på samma sätt som en viktminskning har ökat dramatiskt. Klart att jag önskar att vikten också kommer att minska med tiden. Men det är såhär jag märker att jag fortfarande är sjuk. Jag har tillstånd i min kropp som läkarna inte kan förklara eller bota. Det är sånt jag lever med varje dag, mitt normala. Det är en kamp jag för, som jag själv stundom glömmer bort att jag utkämpar, samtidigt som jag varje dag kalkylerar varje steg jag tar, varje grej jag gör - positivt - negativt. Vinst eller förlust? Varje dag. Där. Pockar. Mitt normala. Det jag inte skriver om så ofta. Det jag inte kan sätt ord på. Sen springer jag på. Låtsas inte om att jag är sjuk. Agerar som jag vore normal - andras normal. Då kommer Marcelo och klappar mej försynt på axeln, försöker hålla mej kvar till min verklighet. Han är min hjälte. Nu har jag hittat en ny passion i livet. Jag älskar att cykla och kommer göra det hela sommaren. Klart jag hoppas det kommer visa sej på vågen, men det här gör jag mest för att jag mår så bra av det, trots grym träningsvärk.