En hundpromenad

Bobbo vid min sida på promenad.

Redan innan jag gick ut på min promenad igår visste jag att den skulle bli lång. Klockan var ett när jag lämnade vår stuga och jag hade redan bestämt mej att gå rundan över andra byn. Tyvärr medför det att man går en lång och ganska tråkig sträcka två gånger. I går tänkte jag undvika det genom att hitta den nya vägen längs med sjön som byalaget så ihärdigt jobbat på. Jag hade fått indikationer på var den låg så jag styrde kosan ditåt. När det var dags att lämna vanliga vägen skvallrade Pluto direkt att det var hundar på vägen. Och mycket riktigt såg jag Freja och en rottis - Benson? Hur lydig och bra Bobbo än är så har jag bar med mej ett koppel på promenaderna - för att kunna koppla Bobbo. Det säger en del hur långt jag kommit med Pluto. Så Bobbo fick snöret på sej och Pluto gick lös. Freja kom farande och Pluto vände visserligen på sej och ville svara på hennes lekinviter men han var kvar hos mej. Min duktiga Pluto! 

Pluto, min mogna kille som funkar
 med alla!

Benson är en rottis som jag fasar lite för. Han låter som ett monster ( men det gör ju även Pluto), de har inte staket runt tomten, (det har ju inte vi heller) och han kommer alltid farande efter Bobbo, ut på vägen och ska verkligen fram ( det gör inte mina hundar). Vilket betyder att det har varit några nervösa möten mellan de jämnåriga hannarna. Bensons ägare säger att Benson är hur snäll som helst och vill bara leka. Bobbo vill inte "bara" leka. Men nu frågade han om inte Pluto och han kunde få leka. Lite nervös var jag. Hanhundsrädslan sitter i mej pga Bobbo och Axton. Men jag bet mej i läppen och släppte Pluto lös med den stora svarta hanhunden. Pluto funkar ju med alla hundar. Men han har också sagt ifrån till Bobbo när han blir för dominant. Men Pluto behöver träffa flera hundar, få göra flera möten så han fortsätter vara denna trevliga hund han är. Och det gick jätte bra! Hundarna startade en brottningsmatch som varade i 20 minuter innan vi gick vidare. Bobbo stod och gnydde i kopplet och ville också springa lös. Det var jätte skönt att se Pluto ihop med denna stora klump till hund som red på honom, tryckte ner honom och faktiskt gjorde en hel del för att provocera. Plutos reaktion var att brottas tillbaka eller att lägga sej på rygg. Duktig vovve! Vi hittade den nya stigen längs med sjön och den var faktiskt jätte mysig! Vi fortsatte in i grannbyn och det som händer varje år hände redan nu.... En ung j..el smällde av en smällare. 
Det tog ungefär 15 min att få igång Bobbo efter den händelsen. Först att fånga in honom, Sedan att koppla, sedan att övertyga honom om att vi skulle fortsätta åt det hållet och inte hemåt. När vi gått vidare en bit började jag kasta boll med honom, sedan koppla loss, fortsätta kasta boll. Vi gick framåt och tillslut kunde han göra skapliga överlämningar och vi kunde fortsätta. Men han var berörd resten av dagen. På vår väg träffade vi en 15-årig powder puff. Han sköt rygg, hade blivit av med ett revben och såg allmänt eländig men pigg och lycklig ut. Mina hundar reagerade inte alls. Och det är när jag får beröm från andra som jag inser hur långt jag kommit med Pluto. För jag kan vara så förvånad över att han inte kan mer. 
Vad har jag gjort under det år jag haft honom egentligen? Men då och då påminns jag när andra ger mej glada tillrop. Och det är en skön känsla. Att Bobbo är bra, det vet jag ju redan!

Bobbo en pigg och alert tollare.

På vägen hem träffade vi Mitzi. Kanske för en av de sista gångerna. Hon är en tollare som grannen har. Mitzie varken hör, ser eller känner doft. Hon är smått förvirrad. Hon är 11½år. De flesta tollare jag känner blir runt 11år. Sista tiden har hon blivit gammal. Hon ser verkligen gammal ut. Gammal men pigg. Jag våndas med Mitzis mamma! Vi kom hem när mörkret sänkte sej över vår by. Jag och hundarna fick en ordentlig långpromenad. Vi var ute i ca 3timmar. Och det var skönt efter all passivitet de senaste dagarna. Och Bobbo som ju fyller nio snart är fortfarande både seende, hörande, doftande, rörlig, pigg och alert. Den som var mest lytt efter promenaden var jag som hade ont överallt när jag stillasittande stelnat till......