Igår kväll var det dags för agilitytävling igen.Barnen var med och förgyllde(?) tillvaron. Och kusin Neli var med och höll i barn, hundar och kameran. Underbara människa! Min kära hund var taggad och lämnade hjärnan i bilen. Bobbo var inte riktigt med. Som det brukar vara när jag inte har en framhoppningsbana. Han sprang ifrån mej och jag fick kämpa, kämpa, kämpa. Första loppet var det många snurrar och dubbelkommandon för att få honom att ta rätt hinder. Han sökte, sökte, sökte efter hinder och satte fart mot första bästa som stod i närheten. Men han lyssnade och jag lyckades parera de flesta blundrarna.
Inger och Milou i vilar i buren |
Även om jag var besviken över att flytet inte fanns där när vi sprang de två loppen så var det ändå positivt att vi inte diskade oss. Han fick en vägran i första loppet och två hinderfel i andra. Och i efterhand känns det ändå okey. Snart är vi på det igen. Och då går det kanske lite bättre.
Stora N tävlingsdebuterade också för året under kvällen. Tyvärr diskade hans sej men det gick jätte bra. Bobbo behövde inte ha en synlig boll för att följa med. Stora N kämpade på och de såg samspelta ut. Mina duktiga killar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar