AR- uppvisning

Ameli drog med mej och Mittimellan N på en uppvisning i Akademisk Ridkonst. När jag lärde mej häst var det sunt bondförnuft som gällde och en del psykologi. Att som 12 åring få chansen att bli hästskötare till två stycken fullblodsaraber som dessutom var de hingstar var extremt lärosamt. Vad jag lärde mej under åren med araber var att vinn respekt men var smart. En arabhäst överlistar dej nämligen om du inte tänker tre steg före, våld kommer man ingenstans med. Så jag lärde mej att få hästen att följa mej utan grimskaft, jag marktränade hästarna timvis dag efter dag. När jag red var det i naturlig form, i varierat tempo.  

Med min kusin Neli blev jag introducerad i westernridningens värld. Även om jag aldrig provade på det själv på allvar var jag med i några clinics och i många, många diskussioner. Sedan dess har jag velat prova westernridningen, men aldrig haft en häst att göra det med. Istället hamnade jag i travhästvärlden och i travträning. Sedan kom uppehållet. Jag red något år på ridskolan, sedan uppehåll, sedan lite skogsmulleridning något år och så uppehåll igen, tills nu. Men nu har allt fått ett namn. 
AR, NH, frihetsdressyr och allt vad det nu heter. Och när jag försöker reda i alla namn tycker jag det låter som - vanligt bondförnuft. Men hel koll har jag inte så när Ameli frågade om jag ville haka på så gjorde jag det med glädje.

Vi kom fram, Pluto var med oss och ömsom regn och ömsom sol fick vi se tio stycken olika hästar genomföra ett antal olika uppvisningar i olika svårighetsgrad. Annorlunda sadel, långsammare tempo och ingen tävling, det var väl vad jag kunde se som skiljde Akademisk Ridkonst med vanlig dressyr. I allafall dressyr på min nivå. 
Det jag blev mest upphetsad över var deras markarbete. Det är nåt jag skulle vilja utveckla mycket mer. Testa och se om jag kan få resultat. NH-arbetet blev jag lite mer nyfiken på, det kändes som det var det jag pysslat med, men att det finns helt andra nivåer än jag någonsin kommit till- och det blir jag ju nyfiken på! Frihetsdressyren kändes som ett freestylepass med Pluto. Inte helt ovant med andra ord. Det finns så mycket jag inte provat på och så mycket jag kan testa! Nu är det bara en häst att göra allt detta med som jag saknar. Hon finns där ute, det är jag säker på.