Första dagarna gick det bra här hemma. Han höll sej i stillhet och vi gick korta kisspromenader på tre minuter. Redan dagen efter operationen började han använda benet. Vi var på rehabiliteringen ca två veckor efter operationen. De visade vilken typ av massage jag skulle göra, vilka övningar jag skulle börja med och de utökade promenadtiden till ca 6 minuter. |
| Ärret på knät, och nej du behöver inte titta på den rosa snoppen som alltid hänger ute... |
Att gå sex minuter med en hund, vart går man då? Man hinner ju ingenstans!!!!
Men ju fler dagar som passerar desto svårare är det att hålla Pluto i stillhet. Tappar barnen en sak i rummet flyger han upp som om någon kastat eld på honom. Vi prövade att ha honom i lina ute på tomten, men några droppar vatten fick honom att i panik kasta sej så han välte möbler och skar upp benet på linan. Reser någon på sej kommer han dundrande i full galopp över de hala golven, med andra ord; han lever rövare här hemma. Vad gör man? Jag har köpt en dog-tornado för att sysselsätta hans hjärna litegrann. Pyttsan, han listade ut den på två sekunder. Och även om han tycker den är kul är det inte längre någon match för honom att klara av den. Inte mycket hjärnjumpa där inte! Men vi kämpar på. Vi kämpar på.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar